Skrivit några dikter som jag faktiskt inte lagt ut, de handlar inte om någon speciell eller egen upplevelse.

jag är ingen diamant
ingen starkt lysande stjärna
inte ens en pärla
men ändå kallar du mig
stark, vacker och magisk
ett underverk

jag är ett löv
jag kommer vissna i dina ögon
och du kommer att förlora mig
men du, en diamant, en stjärna
det vackraste ögat skådat
hittar snart någon som älskar dig
fast omöjligt lika mycket som jag

och även när jag tvivlar
hör jag dina ord ekandes i huvudet
du är min, för alltid min
du är den rätta
så vet jag innerst inne
att jag vissnar mer och mer

---

vad är det jag försöker göra
Utan dig kan jag inte erövra världen
utan vill jag inte ens ha den
och vad är då meningen med den?

Släpp taget om allt annat
för just nu behöver jag bara dig
för att kunna vara mig
utan dig tappar jag allt det där

allt det som var vårat
det som gjorde mig och dig till oss
kommer du ens ihåg
eller vill du inte minnas?

Trasig faller jag
bort från allt som betydde
bort från de som var vi
bort från dig

---

there you were in front of me
that face i thought i'd forgot
and that oh so innocent smile

Beside all the fighting
all the words we screamed
i still remember how we used to be

how you calmed me down if i was upset
you told me that there's no problems
until they saw you with her

and did they tell me? no they didn't
But i didn't have to hear it
i could tell from how you talked to me

when you told me you were sorry
it was allready to late
and your regrets didn't even reach my ear

but when i met you this hot summerday
i couldn't say i'm over you
because i'm not, i love you more than ever

Kram!