Sommarens sista blomma.

Ser på sommarens sista blomma
som försöker putta undan ett hårt asfaltstak
bara för att få känna solens strålar
en enda gång innan den blir nedtrampad
av någon hänsynslös fotgångare.
Drömmer sakta vidare om
öppna fält som flyger förbi
och jag stirrar ut under hjälmen
kör förbi en vacker plats med
solstråk som bryter sig igenom skog.
Håller hårt om din midja
fryser lite om fingrarna men det är okej
behöver bara säga till så tar du min hand
hör koltrastarna nynna på en melodi
och jag sjunger med.
Bromsar sakta in vid vägkanten
sätter ner min halvnakna fot i gruset
hör bruset från havet någonstans
och även fast jag inte tog med badkläder
så föreslår du ett dopp.
Badar i underkläder, men det gör ingenting
det är ändå bara du som ser
vattenkaskader bildas
när du tar ett steg från bryggan
stannar gärna här ett tag, helst hela dagen.
Vill inte sluta drömma men
tar mig tillbaka till verkligheten
håller hårt i något som borde vara du
kan inte känna dig, kan inte minnas
hur det var att hålla din hand.
Och sommarens sista blomma
som så fridfullt vilar i min hand
ler faktiskt mot mig
så som du en gång brukade le
den där sommaren då du var min.
Ser på sommarens sista blomma
som försöker putta undan ett hårt asfaltstak
bara för att få känna solens strålar
en enda gång innan den blir nedtrampad
av någon hänsynslös fotgångare.

Drömmer sakta vidare om
öppna fält som flyger förbi
och jag stirrar ut under hjälmen
kör förbi en vacker plats med
solstråk som bryter sig igenom skog.

Håller hårt om din midja
fryser lite om fingrarna men det är okej
behöver bara säga till så tar du min hand
hör koltrastarna nynna på en melodi
och jag sjunger med.

Bromsar sakta in vid vägkanten
sätter ner min halvnakna fot i gruset
hör bruset från havet någonstans
och även fast jag inte tog med badkläder
så föreslår du ett dopp.

Badar i underkläder, men det gör ingenting
det är ändå bara du som ser
vattenkaskader bildas
när du tar ett steg från bryggan
stannar gärna här ett tag, helst hela dagen.

Vill inte sluta drömma men
tar mig tillbaka till verkligheten
håller hårt i något som borde vara du
kan inte känna dig, kan inte minnas
hur det var att hålla din hand.

Och sommarens sista blomma
som så fridfullt vilar i min hand
ler faktiskt mot mig
så som du en gång brukade le
den där sommaren då du var min.




Kommentarer.
» Ida

jättefin blogg!

2010-12-04 // 20:46:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback